Alltså jag är riktigt dålig att upprätthålla ett bloggande egentligen. Det är inte så att jag ogillar att ta mig tid att skriva, det är bara det att allt jag skriver som inte är riktigt värdelöst är aningen för personligt för att peppra internetet med.

Det jag gör nuförtiden är väl att sova och jobba, supa och röka, dricka kaffe och te, se på tecknat och otecknat, städa och diska, fika och laga mat. Umgås med ganska mycket random människor, folks ex, gamla ex, nya ex och grannar hit och dit. På fredag kommer Roskilde-Hampus hit vilket gör fredagar lite roligare. Förhoppningsvis är det en kille jag kommer kunna stå ut med under en hel helg, och inte tröttna på efter ett par timmar.

Jag har satt i min läppiercing igen med galet mycket våld, och funderar lite över hur länge jag kommer vilja ha i den den här gången, om det är ett halvår eller mer. Eller en vecka, alltså jag har ingen aning.

Lägenhets- och jobbsökandet har inte gått så bra, ingen vill ha en oansvarig liten tjej för någonting, om vi nu håller oss till lägenhets- och jobbfronten och inte för andra, mer ovärda syften.

Jag satsade på ett förhållande ett tag, officiellt så är det väl slut nu och började för inte så länge sedan och inofficiellt är det helt annorlunda och jag är helt enkelt alldeles för dum i huvudet för att ens umgås med människor tror jag.

Får lön imorgon - äntligen! Det är inte mycket pengar för ganska mycket jobb, men det är inte för lite pengar att överleva på, men smakmässigt är det fan för lite. MER PENGAR TILL FOLKET mindre pengar till u-länder och äckliga dagis. Jag hatar dagis.

Mitt hår har växt, jag har köpt ett nytt påslakan med Clint Eastwood på, ni vet Lagerhaus-påslakandet med Dirty Harry på. Har sett på en film som heter Last Life in the Universe som jag gillar, och [REC] och... ja. Alice in Underlandet. Älskar Filurkatten som fan, så jävla skön snubbe eller! Helt knarkad.

Hänger på Facebook och spelar töntiga spel, lyssnar på The Velvet Undergrounds "Heroin" på repeat och bara... väntar på bättre tider. Bättre tider verkar gömma sig för mig.

Och jag kanske, men antagligen inte, återupptar det här jävla bloggandet.